Två nya och sällsynta kryss

Vid den dagliga genomgången av den grafiska tidtabellen upptäckte vi ett märkligt tåg. Tåget gick till Hylte där det enligt grafen skulle ske någon form av banarbete. Trainman passade på att ta en cykelrunda vid 09.20 tiden och blev glatt överraskad. Tågab:s kraftfulla TMZ hade lämnat Bergslagen för att delta i banarbetet.

Efter att ha shoppat lite tillbehör till en lammgryta passade vi på att ta en hamburgare på stationen. När vi satt och väntade på 16.40 tåget till Hylte kom istället nästa överraskning. Tågab:s Rc2:a som drog TMZ:an och alla vagnarna mot sitt hem i Kristinehamn.

Detta kan jämföras med ornitologernas glädje över att få se en stackars vinddriven sibirisk kottätare och en vilsekommen cirkumpolär anka på samma dag... fast bättre förstås.

De som ser fram emot Smålandsrapporten behöver inte oroa sig. Den kommer snart, detta var bara en extranyhet




Tmz:an drar på för fullt. Hur märkligt det än kan låta så finns det folk som störs av det trevliga dieselmotorljudet.




Ett ovanligt tåg passerar Halmstad central. Rc 2:an tillhörde en gång de österrikiska statsbanorna. TMZ:an är tillverkad i Trollhättan men har först på ålderns höst kommit tillbaka till Sverige efter lång tjänstegörning i Danmark.

Några bilder från parallellkörningen på Västkustbanan

Tågpojken framför loken på Falkenbergs station.

En extremt sällsynt och vacker vy. Längst bort skymtar man kylvagnarna.

Koppartrans eleganta logga kan enligt min mening bara konkurrera med GULF och BP.

En nyrenoverad sandvagn. Enligt Tågpojken användes en nästan likadan för transporterna till Limmareds glasbruk.

Eftersom ångloken satt eld på banvallen på några ställen fick det ena tåget dras hem till Göteborg av ett D lok. Det medförde en rätt avsevärd försening, men den som väntar på ett musealt elektrolok väntar aldrig för länge......

Jag antar att alla tågintresserade har sina specialiteter. Att jag tycker att godståg är spännande har kanske kunnat anas av tidigare inlägg. När man åker runt på museijärnvägar är det av naturliga själ sällan man får njuta av ett godståg med över 30 vagnar.

Det var verkligen en unik händelse och det är bara att tacka SJK och Bergslagernas järnväg för en enastående gestaltning av vår järnvägshistoria.

När vet man att man är en trainspotter ?

Den mystiska röda RC 6:an som jag bara var tvungen att fotografera. Senare har jag lärt mig att den tillhör Affärsverket Statens Järnvägar. Den röda färgsättningen fick den när den var uthyrd till Tågkompaniet.

En X2:a passerar Älmhults station i hög fart.

Tågpojken föddes som en färdig trainspotter, så i det fallet så är det ju lätt. Det är mer komplicerat för oss andra som sakta glidit in i tågintresset. Kanske råkar man allt oftare passera bangården när man varit och storhandlat på Maxi. Men det kan ju vara en slump... eller för barnens skull.... Tågpojken tycker ju att det är roligt....osv.

Det kan finnas många förklaringar till varför man tenderar att hamna i järnvägsmiljöer. Man behöver ju inte vara en trainspotter för det.

Själv kan jag genom att det finns datum på fotona exakt datera min förvandling till en äkta trainspotter till klockan sex på kvällen den 17/5 2007.

Vid tillfället jobbade jag några veckor i Älmhult. Med min intresseprofil så kan man göra följande saker i Älmhult; bli tvingad till gå på IKEA, titta på Linnés Råshult och springa i de vackra hagmarkerna.

Trots att det är fantastiskt fint vid Möckelns stränder i mitten av maj så kände jag ändå en viss brist på stimulans efter några dagar.

Helt plötsligt befann jag mig ensam med min kamera på Älmhults station fotograferades en sällsynt röd RC 6:a.

Om man utan att ha ett vettigt ärende befinner sig ensam vid en järnvägslinje med sin kamera, då har man definitivt passerat gränsen utan återvändo.......

Man är en trainspotter.