En halvtimme i Vetlanda

Vägen till Vetlanda var idyllisk och det fanns mycket att se. I Vetlanda åt vi en glass och begrundade det sorgliga faktumet att vi befann oss vid rälsen slut.

Här tar spåren slut. Till det järnvägsfientliga Åseda får man ta bussen.

S

Om några år är det nog slut med Y1:or på svenska spår. Den som tycker om rälsbussar med italiensk design bör passa på att åka till mindre orter i Småland innan de försvinner..

På denna bild ger stationsområdet i Vetlanda gav ett lite sömnigt intryck. Fast nästa sommar kommer det nya resecentrumet vara färdigt. Kanske kommer detta att hjälpa politikerna i Åseda till  insikt om den spårbundna trafiken fördelar.

Åter i Nässjö

Så var det åter dax att utnyttja Merresors förnämliga erbjudande; för bara 120 kronor kan man få uppleva hela det småländska höglandets järnvägsnät. Fram till den 26/8 gäller erbjudandet måndag -torsdag samt lördag. Under hösten gäller gäller det endast lördagar.

Eftersom Hultsfredsfestivalen hastigt gått i konkurs öppnade sig möjligheten att  nå ända till Hultsfred med ett planerat extratåg utan att störas av några större folkmängder. Tyvärr var extratåget ersatt med buss och en bussfärd till Hultsfred tor. kändes inte så lockande.

Vi ändrade planeringen och passade istället på att se det utmärkta järnvägsmuseet i Nässjö . Nytt resemål blev istället..........Vetlanda.

S

Den som har med sig Järnvägsdata missar inga förgreningspunkter eller banvaktsstugor.

  En lite sliten men säkert funktionsduglig T21:a. Tysk design och kvalitet.

E

Ett diorama som skildrar den fruktansvärda tågolyckan i Holmsveden 1917 där 11 ryska krigsinvalider dog.

B

Bröderna Edgars berömda vinterbana i N skala var en museal höjdpunkt.

Efter museibesöket passade vi som vanligt på att äta på den utmärkta torggrillen i Nässjö.